Tiden går så fort nuförtiden

Inte visste jag att man hamnar längst ner på listan när man inte uppdaterar sin blogg. Tur att jag har upplysta döttrar som upplyser oupplyst morsa då och då. Vem vill ligga sist på listan? Inte tuppenja i alla fall! Nu ska här uppdateras!

Faran med att inte uppdatera åtminstone lite då och då, är att man glömmer hur själva bloggandet går till. Allt från inloggning till inläggskapande och kommentarskrivande på andras bloggar däremellan. Det tog fem minuters svettiga försök att skriva in rätt lösen, därefter rådslag med ständiga livlinan Matilda, sen lite nytt klurande... och där var plötsligt lösenordet, i form av en katt, inte en hund som jag trodde, och med en siffra efter namnet, inte före som jag trodde. Märkligt, jag som har samma lösenord till i princip allt... trodde jag i alla fall...

Så, nu har jag loggat in, jag har kommenterat ett blogginlägg (uppföljning utlovad, måste komma ihåg det!) och jag har skrivit några synnerligen väl genomtänkta och välarbetade rader på min blogg. Om jag lyckas få upp det på själva bloggen också, helst utan att bli så arg så jag skriker och svär, så kanske jag skriver ett nytt högintressant inlägg lite då och då, åtminstone tillräckligt ofta för att inte hamna längst ner på listan!!!!!

Tidsoptimisten ska nu tacka för sig och återgå till oavlönat hushållsarbete, nästorkande (när kommer vaccin mot vanlig virusförkylning?), protokollskrivande och veckoplanering för skolbarnen. Kanske blir det senare en svampletarutflykt i skogen, med varmkorv i termos och varm choklad, om inte mannen i huset är helt slut efter söndagens Formel1-race.
Framför TV:n... Sånt kan ju knäcka krafterna hos den starkaste...